Kompendium i etik och moral
Introduktion
Vad är etik och moral? Etik och moral handlar i grund och botten om hur vi förhåller oss till varandra. Men det kan också handla om hur vi förhåller oss till exempelvis djuren. Det är inte helt oproblematiskt att skilja begreppen etik och moral åt. Etik handlar om hur du tänker kring vad som är rätt och fel medan moral handlar om dina handlingar. Man skulle således kunna se det som att etiken är teorin, medan moralen är praktiken.
Detta kompendium är inte tänkt att ge dig en bild av vad som är rätt eller fel. Det är bara du som kan avgöra vad som enligt din mening är rätt eller fel. Kompendiet är snarare till för att väcka dina tankar kring hur du själv förhåller dig till etik och moral.
Det finns i många religioner olika åsikter om vad som är etiskt och moraliskt riktigt. Den tibetanska buddhismen menar till exempel att det är etiskt och moraliskt riktigt att inte bruka våld mot någon, dvs. man tillämpar en form av icke-våldsprincip. Men här kommer vi, med undantag för teodicéproblemet att hålla oss till de etiska teorierna.
Etiska teorier
De etiska teorierna intar helt olika ståndpunkter när det gäller frågan om hur man ska bedöma om en handling ska betraktas som god eller inte. En pliktetiker menar att en handling är god om den följer uppsatta regler. Problemet med att tillämpa denna teori fullt ut är att veta hur man ska hantera situationer där olika regler kommer i konflikt med varandra.
En konsekvensetiker däremot menar att om en handling ger upphov till ett gott resultat, dvs. goda konsekvenser, så är handlingen att betrakta som god. Det som kan vara ett problem här är att en handling kan få goda konsekvenser för flertalet, men det kan ha negativa konsekvenser för vissa människor i samhället.
En sinneslagsetiker menar å andra sidan att en handling är god om uppsåtet med handlingen är gott. Dessa etiska teorier är just teorier och verkligheten tenderar att vara mer komplex än vad dessa teorier klarar av att hantera. Där använder vi ofta en kombination av dessa.
Dygdetiken
Människan står i centrum för den humanistiska livsåskådningen. Det är människan som enligt den humanistiska livsåskådningen är att betrakta som den viktigaste varelsen. Den människosyn som finns inom den humanistiska livsåskådningen karakteriseras främst av att alla människor är lika mycket värda och att människan har en fri vilja.
De antika filosofer som vi här ska titta närmare på är alla från det antika Grekland. Tanken om den goda människan är här helt central. Man skulle kunna översätta begreppet dygd med en förmåga hos människan som får henne att handla på ett visst sätt.
Det är här viktigt att påpeka att en dygd inte handlar om någonting som man föds med utan det handlar om något som man förvärvar under livet. Det kan till exempel handla om en människa som är duktig inom någon form av yrke, till exempel snickare. Vi ska inte gå in allt för djupt på olika antika filosofer. Det vi ska titta närmare på är frågan om hur dessa såg på frågan om vad som är det rätta att göra.
Platon menade till exempel att de olika värdena finns helt oberoende av oss och att de är absoluta. Sokrates, som var Platons lärare, ansåg däremot att ”den som vet det rätta gör det rätta”.
Etiska dilemman
Etiska dilemman är situationer där det blir fel oavsett hur man vänder och vrider på situationen. Det kan till exempel handla om att två relevanta värden står emot varandra. Etiska dilemman uppkommer inte minst inom vården.
Ett exempel på ett etiskt dilemma kan vara att en person är så sjuk att den lider på ett allvarligt sätt. Ska man upprätthålla livet för en döds sjuk person som kommer dö om man tar bort respiratorn eller ska man avsluta den här människans liv genom att stänga av respiratorn? Detta är ett konkret exempel på ett etiskt dilemma.
Pressetik
Den svenska journalistkåren har gemensamt kommit överens om ett omfattande pressetiskt system. Det finns flera publicistregler som man ska hålla sig till. Dessa pressetiska regler omfattar följande regler:
· Ge korrekta nyheter
· Vara generös med rättelser av felaktiga uppgifter och bemötanden
· Respektera den personliga integriteten
· Vara varsam när man publicerar bilder på till exempel offer osv.
· Hör båda sidor vid till exempel en konflikt
· Vara varsam när man publicerar namn och fundera över vad som kan skada personen ifråga
Dessa regler skall den svenska pressen följa. Om man som privatperson, organisation osv. anser att pressen inte har levt upp till ovan nämnda regler kan man vända sig till Pressombudsmannen (PO). Pressombudsmannen fattar sedan ett beslut som skickas ut till berörda tidningar och den klagande som skall följa beslutet, men beslutet får inte bli offentligt förrän Pressens opinionsnämnd dit tidningar och klaganden kan vända sig för att få sin sak prövat på nytt har sagt sitt. Detta för att Pressens opinionsnämnd ska kunna värna om sin egna oberoende ställning. Det får inte finnas misstankar om att Pressens opinionsnämnd blivit påverkade av skriverier i media inför beslut.
Teodicéproblemet
Teodicéproblemet finns inom många olika religioner, däribland inom Judendomen. Detta problem handlar i grund och botten om att man från de olika religionerna framför att Gud är god, men å andra sidan så har Gud vid flera tillfällen tillåtet ondskefulla saker som förintelsen av judar under andra världskriget. Det handlar alltså i grund och botten om två synsätt som står emot varandra.
Instuderingsfrågor
Vad är etik och moral? Etik och moral handlar i grund och botten om hur vi förhåller oss till varandra. Men det kan också handla om hur vi förhåller oss till exempelvis djuren. Det är inte helt oproblematiskt att skilja begreppen etik och moral åt. Etik handlar om hur du tänker kring vad som är rätt och fel medan moral handlar om dina handlingar. Man skulle således kunna se det som att etiken är teorin, medan moralen är praktiken.
Detta kompendium är inte tänkt att ge dig en bild av vad som är rätt eller fel. Det är bara du som kan avgöra vad som enligt din mening är rätt eller fel. Kompendiet är snarare till för att väcka dina tankar kring hur du själv förhåller dig till etik och moral.
Det finns i många religioner olika åsikter om vad som är etiskt och moraliskt riktigt. Den tibetanska buddhismen menar till exempel att det är etiskt och moraliskt riktigt att inte bruka våld mot någon, dvs. man tillämpar en form av icke-våldsprincip. Men här kommer vi, med undantag för teodicéproblemet att hålla oss till de etiska teorierna.
Etiska teorier
De etiska teorierna intar helt olika ståndpunkter när det gäller frågan om hur man ska bedöma om en handling ska betraktas som god eller inte. En pliktetiker menar att en handling är god om den följer uppsatta regler. Problemet med att tillämpa denna teori fullt ut är att veta hur man ska hantera situationer där olika regler kommer i konflikt med varandra.
En konsekvensetiker däremot menar att om en handling ger upphov till ett gott resultat, dvs. goda konsekvenser, så är handlingen att betrakta som god. Det som kan vara ett problem här är att en handling kan få goda konsekvenser för flertalet, men det kan ha negativa konsekvenser för vissa människor i samhället.
En sinneslagsetiker menar å andra sidan att en handling är god om uppsåtet med handlingen är gott. Dessa etiska teorier är just teorier och verkligheten tenderar att vara mer komplex än vad dessa teorier klarar av att hantera. Där använder vi ofta en kombination av dessa.
Dygdetiken
Människan står i centrum för den humanistiska livsåskådningen. Det är människan som enligt den humanistiska livsåskådningen är att betrakta som den viktigaste varelsen. Den människosyn som finns inom den humanistiska livsåskådningen karakteriseras främst av att alla människor är lika mycket värda och att människan har en fri vilja.
De antika filosofer som vi här ska titta närmare på är alla från det antika Grekland. Tanken om den goda människan är här helt central. Man skulle kunna översätta begreppet dygd med en förmåga hos människan som får henne att handla på ett visst sätt.
Det är här viktigt att påpeka att en dygd inte handlar om någonting som man föds med utan det handlar om något som man förvärvar under livet. Det kan till exempel handla om en människa som är duktig inom någon form av yrke, till exempel snickare. Vi ska inte gå in allt för djupt på olika antika filosofer. Det vi ska titta närmare på är frågan om hur dessa såg på frågan om vad som är det rätta att göra.
Platon menade till exempel att de olika värdena finns helt oberoende av oss och att de är absoluta. Sokrates, som var Platons lärare, ansåg däremot att ”den som vet det rätta gör det rätta”.
Etiska dilemman
Etiska dilemman är situationer där det blir fel oavsett hur man vänder och vrider på situationen. Det kan till exempel handla om att två relevanta värden står emot varandra. Etiska dilemman uppkommer inte minst inom vården.
Ett exempel på ett etiskt dilemma kan vara att en person är så sjuk att den lider på ett allvarligt sätt. Ska man upprätthålla livet för en döds sjuk person som kommer dö om man tar bort respiratorn eller ska man avsluta den här människans liv genom att stänga av respiratorn? Detta är ett konkret exempel på ett etiskt dilemma.
Pressetik
Den svenska journalistkåren har gemensamt kommit överens om ett omfattande pressetiskt system. Det finns flera publicistregler som man ska hålla sig till. Dessa pressetiska regler omfattar följande regler:
· Ge korrekta nyheter
· Vara generös med rättelser av felaktiga uppgifter och bemötanden
· Respektera den personliga integriteten
· Vara varsam när man publicerar bilder på till exempel offer osv.
· Hör båda sidor vid till exempel en konflikt
· Vara varsam när man publicerar namn och fundera över vad som kan skada personen ifråga
Dessa regler skall den svenska pressen följa. Om man som privatperson, organisation osv. anser att pressen inte har levt upp till ovan nämnda regler kan man vända sig till Pressombudsmannen (PO). Pressombudsmannen fattar sedan ett beslut som skickas ut till berörda tidningar och den klagande som skall följa beslutet, men beslutet får inte bli offentligt förrän Pressens opinionsnämnd dit tidningar och klaganden kan vända sig för att få sin sak prövat på nytt har sagt sitt. Detta för att Pressens opinionsnämnd ska kunna värna om sin egna oberoende ställning. Det får inte finnas misstankar om att Pressens opinionsnämnd blivit påverkade av skriverier i media inför beslut.
Teodicéproblemet
Teodicéproblemet finns inom många olika religioner, däribland inom Judendomen. Detta problem handlar i grund och botten om att man från de olika religionerna framför att Gud är god, men å andra sidan så har Gud vid flera tillfällen tillåtet ondskefulla saker som förintelsen av judar under andra världskriget. Det handlar alltså i grund och botten om två synsätt som står emot varandra.
Instuderingsfrågor
- Vad är skillnaden mellan begreppen etik och moral?
- Beskriv utifrån ett eget valt exempel vad som är skillnaden mellan pliktetiken och konsekvensetiken.
- Vad innebär sinneslagsetiken?
- Diskutera mycket kortfattat något eller några problem som finns med att tillämpa pliktetiken eller konsekvensetiken strikt.
- Vad karakteriserar den humanistiska livsåskådningen?
- Hur skulle du vilja förklara begreppet dygd?
- Vilken filosof i det antika Grekland var det som menade att ”den som vet det rätta gör det rätta”?
- Vad menas med ett etiskt dilemma?
- Ge ett eller flera exempel på etiska dilemman.
- Vilka är de pressetiska reglerna?
- Berätta kortfattat om Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd.
- Förklara varför tidningar inte i enlighet med gällande pressetiska regler får offentliggöra Pressombudsmannens beslut innan Pressens opinionsnämnd fått yttra sig.